Under många år var högtalarna tvungna att vara stora för att kunna ge lyssnarna ett rikt och fylligt ljud. Som ett resultat av det blev de högtalarna anskrämliga mittpunkter på de flesta platser där man ville lyssna på musik. En tidig lösning på detta problem var att dela upp de två stora högtalarna i tre separata delar: en stor bashögtalare för låga frekvenser, och två mindre högtalare för mellanregistret och för högfrekventa ljud. I bästa fall behövde man bara se de mindre högtalarna, och bashögtalaren kunde gömmas undan någonstans.

Idén var god, men på grund av utformningen av vanliga högtalare uppstod ett annat problem: elementen i bashögtalaren kunde ofta förvrängas på grund av ineffektivitet, vilket gjorde att man kunde lokalisera var ljudet kom ifrån. Trots att detta märks mindre i ett tvådelat system, där en vanligt utformat bashögtalare skapade samma typ av hörbara distorsion, kunde lyssnarna peka ut var bashögtalaren fanns, vilket förstörde stereoeffekten.

Det innebar att man var tcungen att placera bashögtalaren mellan de två mindre, högfrekventa högtalarna, vilket gjorde att den blev helt synlig och man förlorade fördelen med att ha ett mångsidigt, tredelat högtalarsystem. Ursprungsproblemet kvarstod. Man gick bara från två stora synliga högtalare till en stor synlig bashögtalare.

Bose ingenjörer löste dessa problem på ett annat sätt. Resultatet blev den revolutionerande tekniken i ACOUSTIMASS®-högtalaren.

Vår lösning »